Sensommarutflykten till den här lokalen får nog numera betraktas som en tradition. När det dessutom är en av öns bästa ”åretruntleverantörer” av fågelupplevelser, känns ett besök som ett självklart val. Vid sjutiden var vi ett tiotal pigga fågelskådare samlade uppe vid Sproge kyrka, som efter undertecknads snabba genomgång av morgonens utflykt förflyttade sig ner till kusten och Klase fiskeläge. Precis som de flesta dagar i sommar möttes vi av en ganska frisk vind från sydväst och drygt medelhögt vatten. Det är förstås inte de allra bästa förutsättningarna för vadarskådning, men skam den som ger sig. Efter lite försnack så begav vi oss den korta vägen söderut över en vackert lammbetad strandäng, där vi placerade kikarna innanför strandmuren och med bästa utsikt över viken och holmen utanför. Småflockar med gräsänder och krickor låg och födosökte längs stranden, en fin flock gravänder vilade ute på en sandrevel tillsammans med ett stort gäng större strandpipare. Till allas glädje fanns det även kvar tre skärfläckor, en art som annars ”har bråttom iväg” och ofta är svår att hitta vid denna tid.

Undertecknad försökte få till det pedagogiska och peka på skillnaderna mellan gluttsnäppa, skogssnäppa och grönbena. Förutom gluttsnäppan som skiljer ut sig på grund av sin större kropp, är det främst lätena man skall ha koll på. Ganska många enkelbeckasiner smög omkring inne bland strandstenarna och försökte vara ”osynliga”. På långt håll sågs även en ung havsörn uppe i norr, som tyvärr vägrade att visa upp sig bättre än så! En liten familj med stenskvättor höll till i strandmuren. Nu var det dags för den behövliga fikarasten med morgon/förmiddagskaffe och tillhörande fågelsnack i skönt lä bakom strandbodarna. En ung sparvhökshona kom farande med en faslig fart och ”välte nästan kaffekopparna”.

Efter energipåfyllningen var vi laddade för sista delen av denna skådarmorgon. Redan under fikat märkte vi hur det började komma tornseglare från norr i den friska vinden. I alltmer välfyllda små gäng födosökte de ganska lågt över marken. Troligen var de på väg söderut och tyvärr så har vi snart sett årets sista individer av dessa underbara fåglar. Som avslutning gick vi en liten bit norrut från fiskeläget för att spana runt den ofta spännande lagunen söder om Rullen. Här finns ofta en fin blandning av vadare som kan ses på fint avstånd. Idag bjöds vi främst på en stor flock med större strandpipare, men flera brushanar, några kärrsnäppor, småsnäppor och en mosnäppa gladde oss. En ensam svartsnäppa flög över och bjöd på karaktäristiska snärtiga lockläte. Fyllda med dessa upplevelser kände sig gänget nöjda och vi skiljdes åt efter en fin morgon med gott fågelumgänge. Ledde det hela gjorde

Per Smitterberg