I ett behagligt väder kunde årets vandring längs Norderstrand genomföras. Vi blev femton deltagare som samlades vid Almedalen. Den tidiga vinterns spår fanns ännu kvar i form av att delar av dammen ännu var isbelagd. Där låg i stort sett endast gräsänder i stort antal tillsammans med ett par tamankor som också håller till där. På grässtranden stod mest skrattmåsar, någon fiskmås och ett par gråtrutar i olika dräkter. Ett bra ställe för dem som vill lära sig mera om olika trutars dräkter.
Vandringen var planerad att gå norrut tills vi var nöjda, för att sedan återvända samma väg. Första biten längs stranden var i stort sett fågeltom, tills vi hittade ett par bläsänder nära stranden. De var efterfrågade redan vid Almedalen så de gladde oss. En mindre grupp med knipor låg ganska nära, vilket underlättade när vi skulle skilja på hanar och honors olika dräkter.
Det dröjde sedan ändå fram till Norderstrand innan det åter dök upp fåglar i lite större antal. Det började med bläsänder och jag räknade till slut 170 stycken. Jag har inte haft så många där en vinter, ett slags rekord tror jag. Inte nog med det för sen kom krickorna, drygt 80 stycken De brukar kunna ligga några där, men inte det stora antalet. Det var en riktigt ahaupplevelse för oss.
Vi vände vid udden innan Gustavsvik och där låg 12 storskrakar. Vi hade väntat att få se några av dessa också, så gruppdeltagarna var nöjda så långt. Utöver alla dessa så fanns ju band med knipor lite längre ut. En havstrut och några gråtrutar stod på stenarna förstås. Även skrattmåsar tillsammans med fiskmåsar kunde noteras.
Ingen rovfågel trots att havsörnen är en regelbunden gäst både där och i Flundreviken. Tättingar var det väldigt lite av, sidensvans hördes av några men i övrigt magert.
Ledare för gruppen var Sivert Söderlund.