Dagens väder runt om på ön antydde att det skulle kunna bli en behaglig kväll att ägna åt fågelskådning vid Storsund. Denna aning kom dock på skam en aning när en svag men ändå kall vind från ostsektorn mötte oss när vi kom upp i fågeltornet. Hur var och en upplevde temperaturen kommer nog an på klädsel och köldkänslighet men vi som deltog kan nog gemensamt konstatera att det, trots sol, var ypperliga siktförhållanden helt utan värmedaller. Fågelmässigt kan man däremot anse att lokalen bjöd ungefär på det man kan förvänta sig. Gråhägrarna hade intagit boplatserna i salix-buskagen ute i sjön och bland de grå visade sig ibland enstaka ägretthägrar. Exakt hur många ägretter som fanns i kolonin var svårt att avgöra men minst fem individer kunde ses samtidigt. De som sågs tillräckligt bra bedömdes vara adulta och en av fåglarna visade sina ägrettplymer.
I övrigt sågs ett par bruna kärrhökar som vid ett tillfälle hade sällskap av ytterligare en honfärgad individ. På vattnet låg ca 2-300 vigg med ett par brunänder insprängda. Artmässigt var det lite klent på simandsfronten då vi bland annat saknade skedänder. Däremot kunde minst 96 snatteränder räknas in vilket är en rätt bra siffra för arten. Ett par vattenrallar skrek ibland till i snåren kring tornet och vid ett tillfälle fick ett par deltagare se en individ som for över ett smalt sund i agen. Troligtvis drog vinden och kylan ner aktiviteten en aning på fåglarna vilket resulterade i att det var rätt tysk i skogen kring tornet. Ett par gärdsmygar sjöng hela kvällen men annars fick man ge sig till tåls för att lyckas höra gransångare och järnsparv som par sjöng kort ett par gånger. Sammanlagt gästades tornet under kvällen av ca 15 personer. För de som höll ut längst, fram till strax före 20-tiden, belönades väntan med en skräntärna som oväntat drog in över sjön i den tidiga skymningen.
Kvällens ledare och författare av dessa rader var Fredrik Gustafsson.